Vems behov ska styra?

De många människor som dagligen färdas i bil har också vissa förväntningar på hur staden ska kunna fungera för den som är bilburen. Det handlar om krav på framkomlighet, parkeringsmöjligheter etc. Intressen som naturligtvis kan hamna i konflikt med andra trafikanters intressen.

På bilisternas villkor – eller tvärtom?
Många kritiker menar att stadsplaneringen sedan länge just bedrivits på bilisternas villkor, medan bilisternas intresseorganisationer hävdar motsatsen.

På stadens huvudgator är framkomligheten viktig, framför allt för kollektivtrafiken. Huvudgator har också en viktig funktion för distributionstrafik och för näringslivets transporter, som måste tillgodoses. En enda felparkerad bil i ett busskörfält kan försena alla busspassagerarnas resa och bilda långa köer.

Gågator och gåfartsgator
Ofta har både fotgängare, cyklister och andra oskyddade trafikanter svårt att få plats i staden. Stadsplanerarna har avsatt vissa gator som gågator för caféliv, shopping och gångtrafik för att man inte ska trängas med parkerade bilar eller bilar som kör. En del av butikerna och restaurangerna kan då få svårt med varuleveranser, många butiker kan ha leverans från en ingång på en annan gata. Annars sker de flesta leveranser på speciella tider, ofta tidigt på morgonen. Det finns också allt fler exempel på så kallade gåfartsgator där bilar får åka, men bara på fotgängarnas villkor, i gångfart cirka 7 km/tim.

Fotgängarna har också en intresseförening, Fot, liksom cyklisterna har Cykelfrämjandet, Svensk cykling och Svenska Cykelsällskapet.

Att reflektera kring:

  • Är hastighetsdämpade åtgärder som asfaltsbulor, 30-zoner etc bra för att rädda liv och minska antalet olyckor?
  • Hur ser det ut i din kommun? Vilka hastighetsdämpande åtgärder är vanligast?
  • Hur gör man staden tillgänglig för både bilförare och fotgängare?