Stadsplanering

En tätort kan delas in i stadsdelar eller områden. I varje område är det viktigt att alla trafikantgrupper ges bra möjligheter att snabbt och säkert nå för dem viktiga platser – eller målpunkter. Det kan till exempel vara arbetsplatser, affärscentra och skolor.

Målpunkter nära och långt borta
De flesta målpunkterna ligger oftast utanför själva området där man bor eller befinner sig. Det kräver att det finns ett sammanhängande nät av gator, cykelvägar, gångbanor och kollektivtrafiklinjer mellan områdena.

Ur miljösynpunkt är det bäst om det planeras så att det är enkelt att cykla och åka kollektivt mellan områdena. Ligger målpunkterna inom det egna området bör det vara planerat så att man säkert och enkelt kan gå eller cykla, som exempelvis till skolan.

Planeringen av trafiken i ett område sker interaktivt med bebyggelseplaneringen. För att uppnå långsiktigt hållbara förhållanden så bör man alltid utgå från att i första hand skapa goda förhållanden för gång- och cykeltrafiken, därefter för kollektivtrafik och sist för biltrafik.

Enligt livsrumsmodellen är staden indelad i frirum, mjuktrafikrum och transportrum:

Frirummet är gåendes och cyklisters revir. Hit hör alla stadens gång- och cykelvägar, gångbanor, parker, rekreationsområden, torg och lekplatser samt alla kvarters inre bilfria ytor. Dessa kompletteras och binds ihop så att förflyttningar inom frirummet till fots och med cykel kan ske utan risker, konflikter och störningar från motortrafiken.

Mjuktrafikrummet omfattar fortfarande den större delen av stadens gatunät, men här har det inte varit möjligt att uppnå den renodlade åtskillnad som gäller för frirummet och transportrummet. Kännetecken är istället samspel, låg bilhastighet och en målmedveten och tydlig utformning av gatorna för att säkerställa trafikanternas beteenden.

Transportrummet består av de gator och andra trafikanläggningar där person- och godstransporter med bil prioriteras. Den goda framkomlighet som bilisterna erbjuds i transportrummet bör uppfattas så förmånligt att de väljer detta nät, utom för de kortaste lokala förflyttningarna. Inga gående och cyklister förekommer i transportrummet. Dessa har fått möjlighet att korsa genom planskilda korsningar eller förflytta sig vid sidan av transportrummets länkar på helt separata banor som skiljs från biltrafiken med remsor, vegetation eller räcken.

Att reflektera kring:

  • Hur fungerar det i vår stad?
  • Hur ska alla olika trafikanters önskemål och behov kunna förenas i en planering?