Barns behov

Barn är också samhällsmedborgare, men har inte lika stora möjligheter att påverka och uttrycka sina åsikter som andra. Därför är det också viktigt att barnen redan i de lägsta årskurserna får en inblick i hur samhällsplaneringsprocessen kan fungera.

Trygg och säker miljö kan minska samhällets kostnader
I den översiktliga samhällsplaneringen läggs grunden för att barnen ska kunna växa upp i en trygg och säker miljö. Det är på denna nivå avgöranden fälls för var resurserna ska placeras.

På riksnivå sätts ofta de ramar som avgör i vilken omfattning man ska planera för exempelvis ökat kollektivt resande och hur man ska kunna bygga ett säkrare samhälle.

Ökad säkerhet kan för kommunerna innebära ett minskat antal olycksfall i trafiken. En sådan minskning innebär också på sikt minskade kostnader för till exempel rehabilitering och handikappanpassning.

Bättre hälsa – ett grundvärde i samhället
Hälsa och miljö är således viktiga byggstenar i samhällsplaneringen, inte minst för att tillgodose de behov som barnen har. Flera av våra lagar som tillkommit under senare år poängterar vikten av god miljö för bättre hälsa. I samhällsplaneringen är det därför viktigt att en kommuns olika förvaltningar samarbetar. Socialtjänsten kan till exempel medverka till att påverka så att miljön i nya och äldre bostadsområden blir trygg och säker för barnen.

Otrygg utomhusmiljö leder till minskad fysisk aktivitet
Samhällsplaneringens syfte är inte enbart att skydda barnen från olyckor. Roliga, variationsrika och säkra platser att leka på är också viktiga för barnens utveckling såväl fysiskt som socialt och psykiskt.

Tyvärr begränsas dock många barns närmiljö av så kallade barriäreffekter vilket lett till minskad fysisk aktivitet. Då väljer ofta föräldrarna att skjutsa sina barn till annat ställe där miljön känns säkrare. Skjutsandet sägs vara ett av skälen till att många små barn lider av övervikt. Minskad fysisk aktivitet kan också leda till inlärningssvårigheter på grund av försämrad motorik.

Flera kommuner driver projekt för att få fler att cykla och gå till skolan.

Det gäller att överbrygga barriärerna
Barriäreffekter uppkommer där exempelvis väg eller järnväg skärmar av de områden som barnen kan ta sig till på egen hand. Desto fler stora vägar och andra barriärbildande trafikinslag som finns i barnens närmiljö, desto mer begränsad blir den. Barriäreffekter kan överbryggas med hjälp av exempelvis planskilda korsningar mellan vanlig väg och cykel- och gångvägar. Barriäreffekter påverkar inte bara barnen utan även hur de vuxna väljer att ta sig fram.

Begränsat synfält ger senare trafikmognad
Barn är i högre grad än vuxna beroende av en säker närmiljö. Barn har nämligen ett begränsat synfält fram till cirka tolv års ålder. Senare tids forskning pekar på möjligheten att barns trafikmognad sker ännu senare. Barn har dessutom svårare att få en överblick över trafiken och därmed upptäcka potentiella faror, eftersom de är kortare än vuxna och helt enkelt inte når upp.

Som oskyddade trafikanter måste barnen kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter på ett säkert sätt, vilket ställer höga krav på vägtransportsystemets utformning.

Förr trodde man att det gick att träna barnen att klara av en komplicerad och farlig trafikmiljö, men detta synsätt är förlegat. Barnen kan inte tränas i att ”akta sig" för bilar.

Färre barn dör i stadstrafiken
I dagens samhällsplanering tar man hänsyn till barnens behov och beteende, vilket avspeglat sig positivt i olycksstatistiken. Antalet trafikdödade barn har minskat under den senaste trettioårsperioden trots kraftigt ökad biltrafik. En bidragande orsak är att barnens rörelsefrihet generellt har begränsats, en annan är planerande och byggande av säkra skolvägar som bland annat innefattar max 30 km/tim utanför skolor och åtgärder som dämpar bilarnas hastigheter.

Att reflektera kring:

  • Har barn rätt att påverka och uttrycka sina åsikter som andra i samhället?
  • Varför tas inte samma hänsyn till barns åsikter som till vuxnas?
  • Hur kan man ytterligare få ner dödsolyckorna i trafiken där barn är inblandade?
  • Hur kan man göra på din skola för att minska skjutsningen?
  • Behöver verkligen alla dessa barn bli körda till skolan?
  • Hur kan man motivera ett barn att ta en omväg för att komma över gatan på ett övergångsställe?
  • Är alla svenska övergångsställen nödvändiga?
  • När är det befogat att ta bort ett övergångsställe?
  • Hur påverkar trafikanternas beteende barnens trafiksituation?