Svenska lagar

  • I Sverige räknas innehav eller användande av hasch som ringa narkotikabrott. Och den som ertappas för innehav eller användande av hasch hamnar i brottsbelastningsregistret. Det är definitivt inte något plus när man ska söka arbete, körkortstillstånd med mera. Detsamma gäller naturligtvis för andra förbjudna droger.
  • Lagen säger att du kan köra bil med upp till 0,2 promille alkohol i blodet. Det finns flera undersökningar som visar att körförmågan blir sämre redan vid låga mängder alkohol i blodet.
  • Den som bjuder på alkoholen eller lånar ut fordonet kan också bli medskyldig.
  • Från och med den 1 juli 1999 kan man lagföras (åtalas) för rattfylleri under påverkan av narkotika, drograttfylleri.

”Och hur var det här då?”
Den som blir kontrollerad av polisen får blåsa i ett så kallat sållningsinstrument som visar om promillehalten i utandningsluften är under eller över 0,1 mg/liter. Den mängden motsvarar 0,2 promille i blodet.

Om resultatet överstiger gränsvärdet får man blåsa i ett så kallat bevisinstrument, antingen i polisbil eller på polisstation. Om den misstänkte av någon anledning inte kan, eller vill, genomföra utandningsprovet tas ett blodprov.

När man ertappats som rattfyllerist startas två olika processer – dels den straffrättsliga som tingsrätten handlägger, dels den körkortsadministrativa som Transportstyrelsen handlägger. Den senare är i lagens mening inte ett straff, men de flesta upplever detta som det egentliga och värsta straffet.

Vad betyder rattfylleri?
Det är en person som kör onykter eller drogpåverkad.

I formella sammanhang säger man så här:
En person som kör ett motordrivet fordon och..
… har druckit så mycket alkohol att alkoholkoncentrationen i blodet är minst 0,2 promille eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften
… har använt narkotika så att det finns något narkotiskt ämne kvar i blodet
… är så påverkad av alkohol eller något annat medel att hon eller han inte kan köra på ett betryggande sätt.

Vad är grovt rattfylleri?
Det är när en person kör ett motordrivet fordon och…
… har en alkoholkoncentration i blodet på minst 1,0 promille eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften
… är avsevärt påverkad av alkohol eller annat medel
… kör på ett sätt som innebär påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Straff
Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Den som har mer än 0,3 promille alkohol i blodet blir av med körkortet minst en månad. Har man haft sitt körkort i mindre än två år måste man också göra om alla prov en gång till.

Vid grovt rattfylleri kan straffet bli fängelse i högst två år. Körkortet återkallas i 1–3 år. Då måste man göra om hela teorin, ta nya lektioner, köra upp och betala hela körkortet en gång till.

Medskyldig till rattfylleri
Den som ”bidrar med redskapen” till någon som man vet kommer att köra rattfull – det vill säga låna ut bilen eller servera sprit, annan alkohol eller andra droger – kan bli medåtalad för rattfylleri.

Vad händer om man kör på fyllan och skadar eller dödar någon?
Det formella straffet kan bli upp till sex års fängelse, men hittills har ingen i Sverige fått mer än två år. Ett exempel är en 58-årig man med 2,17 promille alkohol i blodet som körde ihjäl en farmor och hennes barnbarn i Flurkmark utanför Umeå. Tingsrättens dom blev ett och ett halvt års fängelse. Mannen dömdes både för grovt vållande till annans död och grovt rattfylleri. Domen fastställdes också av hovrätten. Mannen har nekat till att han bär skulden till de bådas död, men erkänt rattfylleri. Högsta Domstolen fastställde i oktober 2005 straffet, som väckt stor uppmärksamhet.

Och vad händer om föraren kommer från ett annat land?
I Sverige och på svenska vägar är det svenska lagar som gäller. Så oavsett om alkoholreglerna – eller attityden till bilkörning och alkohol – i förarens hemland är annorlunda så är det de svenska lagarna och reglerna som ska följas.

Ett exempel är den redlöst berusade ungerske långtradarchauffören som i oktober 2004 körde ihjäl fem personer efter att ha vänt på och sedan kört på fel sida av motorvägen utanför Svedala i Skåne. Mannen hade druckit öl på färjan från Sassnitz och hade 1,82 promille alkohol i blodet. Den ungerske chauffören dömdes till fyra års fängelse, det hårdaste straff som utdömts för detta brott i Sverige hittills. Mannens försvarare hävdade att straffet borde vara mellan ett och ett halvt och två år. Han ansåg att domstolarna lagt sig över praxis och ville ha en prövning i Högsta domstolen, som dock fastslog straffet i mars 2005.

Bestämmelserna finns i två lagar:

  • Trafikförordningen (1998:1276), §1 i 3:e kapitlet.
  • Lagen om straff för vissa trafikbrott (1951:649), § 4 och 4 a.

Polisens alkoholutandningsprov
Polisen gör idag cirka 2 miljoner alkoholutandningsprov per år. Varje polisman har en egen alkomätare och varje gång en bilist stoppas ska han/hon få blåsa. 2014 anmäldes knappt 14 000 rattfylleribrott.

Att reflektera kring:

  • Kan man få alkolås ”på recept”?
  • Får arbetsgivaren avskeda en anställd, till exempel en lastbilschaffis, som blir av med körkortet på grund av rattfylla?
  • Är straffen rimliga? Är de rättvisa?