Rattfyllerister finns överallt

Alkoholkonsumtionen i Sverige har gått ner lite de senaste åren, men är fortfarande på höga nivåer. Man behöver inte vara ett geni för att inse att när konsumtionen är hög, ökar även rattfylleriet. Och ökar rattfylleriet kommer ännu fler att dödas i trafiken.

Vi dricker fortfarande mycket sprit

  • 1996 drack genomsnittssvensken (15 år och äldre) 8 liter ren starksprit per år. 2009 var siffran 9,3 liter om året, vilket är en minskning från de historiskt höga siffrorna 2004 som var 10,5 liter om året.
  • En ökning med en liter per person och år beräknas leda till 11 procent fler rattfylleribrott och 8 procent fler dödsolyckor.
  • Var tredje rattfyllerist är mellan 18 och 24 år.

Den höga konsumtionen är allvarlig för trafiksäkerheten
Varje år dödas cirka 400 personer i trafiken i Sverige. 20 procent av de dödade förarna är alkoholpåverkade. Det kan även naturligtvis finnas olyckor där en onykter förare orsakat en dödsolycka, men där han eller hon själv klarat sig. Bland de unga är mer än var tredje påverkad av alkohol, enligt Trafikverkets statistik.

Men hur farligt är det då?
En norsk studie från mitten av 1990-talet visade att risken att dödas i trafiken ökar 13 gånger vid 0,5-1,0 promille och 100 gånger vid 1,0-1,5 promille och hela 550 gånger vid mer än 1,5 promille alkohol i blodet.
För förare i åldern 18–24 år ökar risken att dödas i trafiken 900 gånger om de har mer än 1,5 promille.

Det är naturligtvis viktigt att 18–24-åringarna inser det, oavsett om de är förare eller passagerare. Det är de unga förarna som är överrepresenterade i de alkoholrelaterade dödsolyckorna.

Sju av tio flaskor dricks på helgen
Störst risk att möta en rattfyllerist är på helgen, eftersom 70 procent av all alkohol dricks under helgerna.

Tänk om varje taxibil symboliserade en onykter förare
Alkohol + bilkörning = osant. Det vet alla. Ändå görs cirka 13 000 bilresor per dag med berusade förare i Sverige. Och en av tre av dem är mellan 18 och 24 år.

Låt oss göra en jämförelse. I Sverige finns ungefär 14 500 registrerade taxibilar. Det görs alltså nästan lika många rattonyktra bilresor per dag som det finns inregistrerade taxibilar.

De flesta som kör rattfulla har alkoholproblem
En undersökning som Dagens Nyheter och Brottsförebyggande rådet har genomfört visar att mer än en tredjedel, eller drygt 4.700, av de 13.321 personer som 2004 dömdes för rattfylleri eller grovt rattfylleri tidigare hade varit dömda för samma brott. Hela 100 av dem hade dömts nio gånger eller fler!

De flesta av dem har antagligen klara alkoholproblem. Men långt ifrån alla. ”Tillfällighetsrattfyllerister” är det också gott om. De tar ett par glas till maten. Men sen händer något som gör att de kommer på att de ska köra bil. De tycker att de känner sig okej och tar bilen utan att tänka på att de druckit alkohol. Hur kan man få dem att låta bilen stå?

Tydliga regler och restriktiv inställning minskar konsumtionen
Det finns ett klart samband mellan föräldrarnas inställning till barnens förhållande till alkohol och barnens alkoholkonsumtion. Restriktivitet från föräldrar och samverkan bland föräldrar i till exempel en klass kring regler runt alkohol ger tydliga resultat. Alkoholkonsumtionen bland barnen och ungdomarna minskar, visar forskningen.

Att reflektera kring:

  • Att köra på fyllan eller inte, är det något man själv kan påverka?
  • Hur kan man säga nej när man erbjuds skjuts av någon onykter?
  • Har tillfällighetsfyllerister alkoholproblem?
  • Hur kan man hindra de om dömts för rattfylla att återigen ge sig ut onyktra i trafiken?
  • Är det rimligt att 100 personer av dem som 2004 dömdes för rattfylleri tidigare (sedan 1991) har varit dömda för samma brott minst nio gånger?
  • Skiljer det mellan kvinnors och mäns beteende i trafiken?