Akohol - inte bara ett berusningsmedel

För de flesta människor är alkohol något man dricker. För kemisten är alkoholer en grupp kolväteföreningar som även innehåller syre. Alla alkoholer har namn som slutar på "ol". Etanol är den alkohol som ingår i exempelvis öl, vin och starksprit. En kemist skulle beskriva etanol som färglös, giftig och påverkar nervsystemet. Etanol framställs genom jäsning av socker, stärkelse eller cellulosa.

Kan sprit och trafik verkligen höra ihop?
Etanol är alltså en alkohol. Men det finns så kallade miljöbilar som tankas med etanol. Så på så sätt kan man säga att alkohol och trafik hör ihop.

Kan man dricka drivmedlet etanol?
Om den etanol man tankar med är samma slags etanol som finns i sprit och andra alkoholhaltiga drycker, kan man då riskera att till exempel ungdomar kommer att missbruka drivmedelsetanolen? Ja, kanske om det var helt ren etanol som finns i mackarnas pumpar. Men etanol som bilbränsle är inte ren etanol utan en blandning av etanol och bensin. Den innehåller 15 procent bensin och 85 procent etanol, 25 procent bensin under vintertid. Andelen etanol har också gett den namnet E85.

Öl är också alkohol
Det finns forskare som menar att öl är farligare än starksprit. Och det finns många ungdomar som tror att öl inte är sprit. Jag dricker inte sprit, säger de, bara öl, så det är ingen fara.

Men öl är också sprit. En flaska lättöl är nästan lika mycket sprit som i en liten snaps. Varför blir man då berusad av en liten snaps men inte av en lättöl? Det beror på allt vatten som spriten i lättöl är utblandad i. Kroppen hinner förbränna den lilla alkoholmängden i den stora vattenvolymen. Men det är inte riktigt så mycket alkohol i lättöl och lättcider som det står i tabellen. För om man tittar på flaskan så står det max 2,25 volymprocent alkohol. Det har med skatteklasser att göra. Gränsen för skatteklass 1 är 2,25 volymprocent så allting över blir skatteklass 2. Det finns lättöl och lättcider med noll alkohol och upp till 2,25 volymprocent – men inte över.

En burk starköl motsvarar, omräknat i 40 procent sprit, så mycket som en riktigt stor snaps. Men faran med starköl, menar en del forskare, är att kroppen tror att det är mat – inte gift. Kroppen känner inte igen alkoholen i starköl som ett gift utan behandlar det som mat. Därför kommer inte alkoholförbränningen igång lika tidigt när man dricker starköl som när man dricker sprit.

Även om vi är av samma kön, ålder, vikt och dricker samma mängd alkohol kommer vi att reagera olika beroende på vana, vad vi ätit och druckit, hur mycket vi sovit och vilket humör vi är på. Man kan aldrig räkna ut, känna efter eller gissa sig till vilken promillehalt man har. Det är till och med så att promillehalten kan variera från gång till gång hos samma individ även om alkoholintaget är detsamma.

När alkoholen i starkölen väl kommer upp i hjärnan reagerar hypofysen och skickar ut storlarm i kroppen – spritvarning! Det är nu vi börjar inse att vi nog inte vill ha mer alkohol att dricka på ett tag. Men det är redan försent! Det finns två eller tre burkar öl kvar i magen som vi redan hällt i oss. Och den alkoholen är på väg ut i blodet. Därför kan man få i sig mer alkohol när man dricker starköl än om man istället druckit starksprit. För starkspriten går snabbt upp i hjärnan, vi känner av ruset fortare och slår förhoppningsvis av på dryckestakten.