Vad kostar det för samhället?

Allas val påverkar samhället
I samhället i stort måste man se kostnaderna ur ett helhetsperspektiv - man måste se på trafiken ur såväl sociala och ekonomiska som ekologiska perspektiv.

Det är inte lika för alla
Restider med olika typer av färdmedel kan vara ganska enkelt att sätta ett samhällsekonomiskt pris på. Biltrafiken har både positiva och negativa sociala konsekvenser. Exempel på positiva är att det går att bo kvar i glesbygd, personer som har svårt att gå kan komma ut etc. Trafikens negativa sociala kostnader är till exempel buller, rädsla, stress, meningen av begränsad rörlighet för barn, boenden avskurna från grönområden och annat. Allt detta kan vara svårt att mäta i kronor och ören.

Det kan även vara svårt att räkna på vinster och kostnader för hela gruppen, eftersom en händelse kan vara positiv för den ena samtidigt som den är negativ för den andra. Att en person tycker det är positivt och bekvämt att ta bilen till jobbet, innebär inte att till exempel cyklister tycker likadant.

Det finns en tydlig social samhällsvinst i bilpooler, eftersom minskat bilresande och säkrare bilar leder till färre skadade och dödade i trafiken. En annan positiv hälsoeffekt är att många ökar sin fysiska aktivitet vid förflyttningar. Bilpooler leder också till att fler grupper i samhället får tillgång till många av bilens fördelar.

Det spelar roll hur vi förflyttar oss
Samhällsekonomiskt spelar persontransporterna en stor och viktig roll, både på kostnads- och intäktssidan. Hur den enskilda individen väljer att resa har stor samhällsekonomisk betydelse: Alla färdsätt har olika samhällsekonomiska kostnader och vinster. Att åka bil på lite längre sträckor går till exempel fort och ger därför restidsvinster jämfört med att åka kollektivt eller cykla. Att åka kollektivt kan dock de flesta människor göra vilket ger en bra tillgänglighet för alla.

Kollektivtrafik och cykling har mindre påverkan på miljön än biltrafiken. Kollektivtrafiken behöver inte emellertid bära hela sin kostnad själv. 44 procent är statliga och kommunala medel. På inkomstsidan finns skatteintäkter i form av bland annat energi-, miljö- och fordonsskatter.

Samhället behöver hållbara resor
Att människor ser över sina resvanor är ofta en mycket god investering för både den enskilda individen och samhället i stort. Människor som cyklar eller går släpper inte ut avgaser och de mår bättre, eftersom de rör på sig mer och får fräschare luft att andas.

Om människor inte förändrar sina vanor förväntas biltrafiken i Sverige öka med ungefär 2 procent per år under de kommande fem åren. En ökande biltrafik riskerar inte bara att leda till mer utsläpp, buller, fler olyckor och ökad trängsel, den är också ett potentiellt folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att få till stånd ett nytt tänkande när det gäller resandet i stort.

Långsiktigt och hållbart resande kräver enkla, säkra och mer attraktiva alternativ till bilen - i synnerhet till ensamåkandet i bil som i dag utgör den stora majoriteten av alla bilresor. För att nå dit måste förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik förbättras samtidigt man skapar bra möjligheter för människor att använda bilen mer effektivt.

Ett exempel - bilpool är samhällsekonomiskt
Den som går från egen bil till bilpool minskar sina utsläpp av koldioxid med cirka 400 kg per år! En annan intressant notering är att den som delar bil i bilpool minskar sin bilanvändning över tiden. Siffror från Schweiz visar att medlemmar i bilpool i genomsnitt minskat sin användning med 20 procent efter tre år - när man medvetet lärt sig att välja mellan olika transportalternativ kan man också skaffa sig mer flexibla resmönster.

Att reflektera kring:

  • Hur skulle minskad privatbilism påverka skatteintäkterna som bekostar delar av kollektivtrafiken?
  • Vilka i din närhet har provat bilpool eller samåkning på annat sätt?
  • Hur många blev skjutsade med bil till skolan i dag?
  • Vad finns det för positiva samhällskostnader av bilresor?