Tillsammans är bra

I flera städer försöker man uppmuntra invånarna att resa mer tillsammans, istället för att sitta ensamma i sina bilar. I rusningstidernas bilköer ser man att det oftast sitter en ensam person i varje bil - och alla är de på väg åt samma håll.

I många städer är situationen ohållbar i längden. Därför

  • uppmuntrar stat och kommun invånarna att samåka
  • bör man välja kollektiva färdsätt
  • infördes miljöavgift/trängselskatt i Stockholm 2006.

Ökad samåkning minskar resandet i km räknat
Ett sätt att få människor att samåka mer är att öppna vissa filer för fordon med tre eller fler personer, allt för att låta samåkarna slippa köerna. Om folk började samåka mer och åtminstone åkte två personer per bil (i dag innehåller endast var sjätte bil fler än två personer) så skulle arbetspendlingen minska med mer än 6,3 miljarder kilometer om året. Ett annat sätt att få människor att samåka mer är naturligtvis att erbjuda en väl utbyggd kollektivtrafik.

Miljöavgifter/trängselskatter och utökad kollektivtrafik
I Stockholm vill man minska antalet bilar i innerstaden och genomförde därför under 2006 trängselskatter. Tanken är att man vill kunna minska antalet fordon i innerstaden genom att dels införa avgifter för bilar som kör in i eller ut ur innerstaden, dels bygga ut kollektivtrafiken och dels bygga ut/till infartsparkeringar.

Bilpoolerna växer så det knakar
Ett annat sätt att minska antalet bilar är så kallade bilpooler. Bilpool är en blandning mellan hyrbil, egen bil och lånad bil. Man kan säga att man får bilens alla fördelar, men slipper nackdelarna. En av de stora fördelarna är att man bara betalar för bilen när man använder den. Skatt, försäkring, service, bensin, leasing - allt ingår i priset. En annan fördel är att kunna byta bil efter behov. En bilpool gör det också lättare för fler att få tillgång till en säkrare och mer miljöanpassad bil.

Bilpool är ett komplement till övriga färdmedel och fungerar framför allt när man klarar sina dagliga resor med annat än bil. För privatpersoner handlar det om att kunna ta sig till arbete eller skola med kollektivtrafik, på cykel eller till fots.

Den som går från egen bil till bilpool minskar sina utsläpp av koldioxid med cirka 400 kg per år!

Nya generationer och nya vanor
Mycket pekar på att svenskarnas resor inte alltid bygger på aktiva val, utan på vanor och attityder. Därför är arbetet med de yngre generationerna extra viktigt - allt för att ge dem andra mer hållbara resvanor. Kunskapen är viktig, resvanor är ju också något som förändras under olika tider i livet.

Utan kollektivtrafiken stannar Sverige
En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafiken som enda resealternativ. Mer än hälften av befolkningen över tio år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla. Därför försöker man nu på flera håll i landet genomföra en bättre samordning av kollektivtrafik, färdtjänst, skolskjuts och sjukresor. Syftet är att öka rörelsefriheten för alla dem som inte har tillgång till eller möjlighet att köra bil, samtidigt som det sparar pengar åt kommun och landsting. Exempel på det finns i Pajala kommun och i Gällivare kommun.

Kollektivtrafik bra för samhället - på många sätt
Kollektivtrafiken har en positiv påverkan på samhällsekonomin genom att göra det möjligt för människor att ta sig till sina arbeten. En förbättrad kollektivtrafik ger också företagen bättre rekryteringsunderlag, bland annat eftersom större upptagningsområde gör det lättare för företagen att anställa rätt personer till sin verksamhet. När människor kan bo där de vill och ändå ta sig till arbete, studier och fritidsaktiviteter får vi också ett mer dynamiskt samhälle med gladare och friskare människor. Forskning visar dessutom att man genom att åka kollektivt får bättre hälsa. Den som åker kollektivt rör sig i genomsnitt fyra gånger längre sträcka per dag än den som åker bil.

Ett viktigt mål för Sverige är att skapa ett uthålligt transportsystem och att åka kollektivt är nästan alltid bättre för miljön än att åka bil. Kollektivtrafiken kräver dessutom väsentligt mindre markytor än biltrafiken, vilket minskar trängseln och ökar framkomligheten i större städer.

Risken att dö i trafiken är väsentligt mycket lägre för den som reser kollektivt än för den som reser med bil. Skaderisken är åtta gånger större för bilister och 144 gånger större för mc-förare och mopedister.

Fler kvinnor än män åker kollektivt till arbetet
En väl utbyggd kollektivtrafik förbättrar tillgängligheten till arbets- och utbildningsmarknaderna för både kvinnor och män och skapar förutsättningar för ökad jämställdhet i samhället.

Att reflektera kring

  • Hur ser relationen ut mellan den geografiska placeringen av välbetalda jobb och attraktiva bostadsområden?
  • Drar storstäder ofta till sig lågavlönade men bjuder på höga boendekostnader?
  • Fortsätter nya generationer i samma banor som de äldre generationerna?

Källor
Bilismen i Sverige. Uppsats av John Johansson.