Vem bestämmer – och vad kan jag göra?

Den svenska riksdagen har antagit transportpolitiska mål som är styrande för vilka åtgärder och satsningar som görs i det svenska trafiksystemet:
1) Ett tillgängligt transportsystem. Transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.
2) En hög transportkvalitet. Transportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.
3) En säker trafik. Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom transportsystemet. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.
4) En god miljö. Transportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på en god livsmiljö för alla, där natur och kulturmiljö skyddas mot skador. En god och hälsosam hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas.
5) Positiv regional utveckling. Transportsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.
6) Ett jämställt transportsystem. Transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar tillmätas samma vikt.

Målen och trafikanternas beteenden
Det finns inte någon inbördes prioritering mellan de långsiktiga delmålen. På sikt ska alla delmål uppnås. Det är Trafikverkets och de svenska kommunernas uppgift att se till att målen uppfylls. Genom politiska åtgärder och investeringar vill makten påverka trafikanternas beteenden så att de ligger i linje med de transportpolitiska målen, något som inte helt sällan kommer i konflikt både med den allmänna opinionen och olika individuella intressen.

Exempel på åtgärder är 30-zoner, lag på cykelhjälm för unga och miljöavgifter/trängselskatter. Människor förhåller sig naturligtvis olika till dessa åtgärder och till samhällets vilja att styra våra resbeteenden. Den som alltid åker kollektivt ser förmodligen mer positivt på miljöavgifter/trängselskatter än den bilburna som arbetar i innerstaden.

Män och kvinnor - är det någon skillnad?
Mäns och kvinnors förväntningar på trafiksystemet skiljer sig från varandra, män kör också genomgående mer bil än kvinnor. Det finns många försök att hitta förklaringar till varför kvinnor åker mycket mindre bil än män. Många pekar på kvinnans ofta dubbla roll, dels som arbetande, dels som huvudansvarig för hushållet och familjen. Kvinnor söker arbetsplatser nära hemmet av praktiska skäl. Samtidigt förläggs arbetsplatser som vill attrahera kvinnlig arbetskraft nära bostadsområden. Men det är mer komplext än så.

Män har lättare att se bilen som något självklart och accepterar lättare argument som talar för bilismen. Både män och kvinnor är medvetna om bilens negativa inverkan på miljön. Kvinnor ser inte bilen på samma självklara sätt som män, utan kan lättare se alternativ och även utnyttja dem vid behov. Kvinnor har också lättare att förstå argument som är kritiska till bilismen. Flera studier pekar på kvinnors större förståelse för miljö- och trafiksäkerhetsaspekter.

Mobility management - att tänka efter före
Det övergripande målet för transportpolitiken innebär att vi ska ha en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning som är långsiktigt hållbar ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Sedan mitten av 1990-talet har det engelska begreppet "mobility management" allt oftare lanserats som ett förhållningssätt när det gäller att lösa trafikproblem i flera europeiska länder och även i Sverige. Mobility management handlar om hur man på olika sätt kan effektivisera användandet av transporter och infrastruktur, både innan resan eller transporten har börjat och medan den pågår.

Viktiga mål är bland annat:

  • Öka användningen av miljövänligare transporter
  • Öka tillgängligheten
  • Öka transporteffektiviteten
  • Effektivisera användningen av mark
  • Minska efterfrågan av resor med motorfordon

Att reflektera kring:

  • Finns det fler åtgärder än utbyggd kollektivtrafik, 30-zoner, miljöavgift/trängselskatt som stat och kommun kan ta till för att minska biltrafiken?
  • Hur påverkas privatpersonerna av de transportpolitiska målen som riksdagen antagit?
  • Hur påverkas privatpersoner av omgivningens synsätt och media?