"Det händer inte mig!"

Människan är varken särskilt bra på att bedöma hastigheter, se i mörker eller att fatta snabba beslut i svåra trafiksituationer. Man har svårt att uppfatta hastigheten som farlig när man åker bil. Utvecklingen går för fort för att människan ska hinna anpassa sig, man reagerar fortfarande som om man levde på stenåldern.

  • Det är lättare för människor att förstå faran med att falla från en höjd än att krocka i 90 km/tim - och lättare att förtränga att det obehagliga även kan hända en själv.
  • För att skydda människor vid bilolyckor i höga hastigheter finns det ändå olika former av säkerhetsutrustning.

Bilbälte…
Bältet är bilens absolut viktigaste säkerhetsdetalj. Om alla de som dött i olyckor utan bilbälte de senaste åren istället haft bilbältet på sig skulle hälften av dem ha kunnat räddas till livet. Bilbältet minskar risken för att dödas eller skadas svårt med 50–70 procent!

När du har spänt fast dig är det viktigt att du efterspänner bilbältet och ser till att höftbandet löper över höften. Bilbältet ska fånga upp kroppen så mjukt som möjligt vid en krock. Det ska samtidigt se till att kroppen inte kastas ur bilen eller slår i inredningen eller inträngande delar. Konstruktionen av bilens övriga säkerhetssystem utgår från att man använder bältet. Utan bilbältet fungerar bilens skyddssystem inte som det är tänkt. Även om bilen är försedd med krockkuddar måste du alltid använda bilbältet.
En vuxen som hinner reagera innan krocken kan med händerna klara att ta emot sig i en hastighet av högst sju km/tim. Det är inte mycket, men utan bilbälte klarar människan inte att stå emot bättre än så.

…en självklarhet
Att använda bilbälte är i dag en självklarhet för många människor. Säkerhetsbälten finns i alla bilar och bilens säkerhetsegenskaper bygger på att bältet används. Av de bilförare som dör i olyckor är det idag ungefär en tredjedel som inte är fastspända, 2014 var det 34 procent. Trots att 98 procent av alla bilförare är bältade.

För att ytterligare öka antalet som använder bilbälte utrustas allt fler nytillverkade bilar med tut, pip och blinkande lampor som tjatar tills alla i bilen har spänt fast sig, så kallade bältespåminnare.

Att använda bilbälte i baksätet skyddar också dem som sitter i framsätet, eftersom en person utan bilbälte lätt kan krossa en person i framsätet vid en krock.

Lag om bilbälte
I Sverige fick vi vår första lag om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet 1975. Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i baksätet kom drygt tio år senare och var delad i två delar, 1986 blev vuxna tvungna att använda bilbälte i baksätet och 1988 blev det obligatoriskt även för barn. Sedan dess har vi haft bilbältesplikt för alla som färdas i en bil, i såväl fram- som baksäte. 1999 kom lagen att omfatta även taxiförare och förare av tunga fordon.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har fört statistik över bilbältesanvändningen sedan 1983, under 2000-talet har även NTF mätt bältesanvändningen. När VTI började låg bältesanvändningen i baksätet på bara 10 procent mot cirka 80 procent för vuxna och cirka 95 procent för barn 2014. I framsätet har bältesanvändningen ökat från drygt 80 procent till 97 procent år 2014.

Fast att det är lag på att använda bilbälte i Sverige finns det de som låter bli att göra det.

Krockkudde
Den största risken vid en frontalkrock är att huvud eller bröst slår i bilens inredning. En krockkudde minskar antalet förardödsfall med cirka en femtedel. Med enbart bilbälte förhindras vartannat dödsfall. Med krockkudde minskar risken ytterligare, men för att krockkudden ska vara effektiv måste bilbältet också användas. För en person som inte använder bilbältet kan krockkudden till och med innebära en risk.

Observera att om en bil är försedd med krockkudde för passagerarframsätet innebär det livsfara att placera en barnstol i framsätet, stolen måste då placeras i baksätet. Risken är annars stor att ett barn skadas eller till och med dör om krockkudden löser ut med stor kraft. Även barn och andra personer som är kortare än 140 cm som sitter framåtvända riskerar skador om de sitter på en passagerarplats med krockkudde.

En krockkudde aktiveras av krocksensorer och fylls med gas på cirka 0,02 sekunder för att direkt efter börja tömmas på gas, allt för att kroppen ska bromsas upp lagom mjukt. Från uppblåsning till tömning tar cirka 0,1 sekunder.

Barn behöver mer skydd än vuxna
Varje år dödas och skadas barn för att de inte är fastspända i bilen på rätt sätt. Det behövs inte mycket för att ett barn ska ta skada i bilen, en häftig inbromsning eller en krock i 40 km/tim räcker. Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och halsen är svag. För att ett barn ska klara en sådan påfrestning som en krock innebär behövs extra skydd i bilen.

Alla som åker i bilen ska använda bälte. Barn kortare än 135 cm ska dessutom ha babyskydd, bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde. Först när ett barn är i tio- till tolvårsåldern kan de använda bilbälte på samma sätt som vuxna.

Frontalkrockar är de kraftigaste krockarna jämfört med krockar från andra håll, därför rekommenderar man barnstolar och babyskydd som monteras med ryggen i färdriktningen. Barn bör färdas med ryggen i färdriktningen upp till minst fyra års ålder, gärna längre. En bakåtvänd stol tar emot de våldsamma krafterna i en krock och skyddar barnets känsliga huvud och hals.

Innan barnen fyllt tio-tolv år så har deras skelett inte hunnit utvecklas färdigt. Därför behöver de använda bältesstol eller bälteskudde för att lyftas upp så att bilbältet kan skydda deras kroppar.
På NTFs hemsida kan du titta på filmen Säkra barn i bil, en film gjord av NTF och Folksam.

Att reflektera kring:

  • Barn använder bilbälte om föräldrarna använder bilbälte och tvärtom. Hur kan man få fler föräldrar att använda bilbälte?
  • Många människor är flygrädda, men man hör sällan att någon är bilrädd? Varför? Statistiskt sett är det avsevärt mer riskfyllt att åka i en bil än att flyga.
  • Kan man påverka människors attityder, impulsivitet, prestige och "det händer aldrig mig-inställning"? Bör man göra det? Och i så fall hur?
  • Det finns människor som av någon anledning har bestämt sig för att strunta i bältet. Kan och bör man försöka ändra deras inställning? Hur?
  • Om det vore upp till var och en att använda bilbälte eller inte, vem skulle då stå för vårdkostnader vid en eventuell olycka?