På egna ben till skolan

Föräldrar som skjutsar sina barn till skolan i bil har blivit ett snabbt ökande fenomen. Det finns många orsaker till att föräldrar skjutsar sina barn till skolan, trots att vägen dit inte alltid är så lång. I SKL:s rapport från 2013 ”Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan” beskrivs att de vanligaste skälen till att skjutsa är att det är mest praktiskt för familjen för att få ihop livspusslet och att föräldrarna tycker att vägen till skolan är farlig. Att skjutsa sina barn anses också vara ett sätt att visa engagemang.

Missriktad omtanke?
Det går dock inte att bortse ifrån att denna omsorg också för med sig negativa aspekter. Trängseln blir stor och farliga situationer uppstår när föräldrar lämnar sina barn med bil på platser som inte alls är dimensionerade för stor mängd biltrafik. Troligt är också att många av de som kör för fort utanför skolorna är föräldrarna själva. Precis det som man vill skydda sitt eget barn ifrån. Skjutsade barn missar dessutom ett tillfälle att röra på sig. Även miljön blir lidande.

Att förändra en vana
Det går att minska skjutsandet. Långsiktiga insatser är t ex genomtänkt placering av skolor och att se till att gång- och cykelvägar är säkra och upplevs trygga. Som förälder kan man behöva fundera över om det finns alternativ till att ta bilen till skolan, om barnet kan ta sig dit på annat sätt. Samtidigt är det viktigt att understryka att inget barn kan tränas över sin mognad, t ex är det först i 10-12 årsåldern man kan förvänta sig att ett barn klarar sig helt på egen hand i trafikerade miljöer.

Vad kan man som förälder göra?

  • Träna med barnen att gå till skolan för att sedan kunna släppa iväg dem själva när de visat att de klarar det. Utforska om det finns vägar som är mer trafiksäkra än den närmaste. Utgå från trafikens hastighet, trafikmängd, om det finns trottoar eller cykelbana, om barnet måste korsa en väg eller en större utfart, om det finns belysning osv.
  • Gå samman med andra föräldrar och organisera ”vandrande skolbussar”. Man turas om att promenera med sina och andras barn till skolan. Den tidsmässiga belastningen blir liten om man delar på ansvaret. Man kan också ha en ”cyklande skolbuss”, men inte med fler barn än den vuxne kan överblicka och barnen ska inte vara för små.

Ett barn som får gå med sällskap lär sig gå på egen hand tidigare än ett barn som alltid skjutsas. Den som från början vänjer sig vid att dagligen gå eller cykla får det som en självklar vana. Det leder till en bättre hälsa också i det vuxna livet. Även som förälder får man gratismotion och kanske till på köpet börjar fundera över sina egna resvanor.

Om man nu ändå måste ta bilen?

  • Skjutsa bara halva vägen. Det är bättre för barnet att gå någon del av sträckan än ingen alls, och det blir färre bilar runt skolan. Följ med i början och så småningom kan barnet klara att gå allt längre på egen hand.
  • Samåk, ta med fler barn i området som annars också skulle ha skjutsats till skolan.
  • Föreslå för skolan att skapa bilfria zoner närmast skolan och skolgården, med tydliga och säkra avlämningsplatser.